Familjen Wirens huvudperson Inger med god vän Åke. Det fanns gott om barnbarn att passa på i alla storlekar och former. Tack Inger för en mysig vecka....

Försök till familjebild

 

En till Kusin hög med faster Anna

 

Kusin hög

 

Midsommar

 
Med blommor i vårt hår...

 

Gotlands tur

 
Då var man hemma igen efter härliga dagar på Gotland. Det var lite kyligt i luften och vattnet hade blygsam temperatur på 14 grader när vi anlände. Detta hindrade dock inte familjen Wiren från att bada.
En av dagarna myste vi på Kneippbyn. Dit har de fraktat Ville villekulla. Huset är orginalet från filmen och gissa om det var kul att se.
Midsommarafton var underbar. Vi fick dansat, sjungit, ätit sill, badat och lekt precis som det skall vara. På Gotland firade vi så många födelsedagar så det var fest varje dag. Jag har varit på Gotland tidigare men fick nu äntligen se och klättra på Raukarna. Det var faktiskt den utflykt som barnen tyckte bäst om. Jakob tyckte att färjan dit och hem var toppen. Då fick han nämligen spela super mario som han är helt galen i.

Det har varit blandade dagar...

Den sista veckan har susat förbi. Nu är jag på nattvakt och passar på att skriva i nattens mörker.
Idag har vi haft barnkalas för Jakob. Det var 15 busiga ungar som intog huset. Det var precis att det höll med två uppassare( per och mig). Jakob hade det otroligt skoj. Dans leken intog hans rum före fiske efter godispåse. Till och med jag skrattade när vi alla stod och stutsade i Jakobs rum till musik på hög volum.

Russinet 102 år och 10 månader dog i måndags. Det var skönt att hon fick sluta jordlivet för det har hon önskat länge. Massa varma tankar till Inger som faktiskt mist sin käre underbare härliga mamma.

Jag har beslutat att gå ner till 90% tjänst från hösten. Det känns otroligt skönt och jag ska njuta den tiden jag får ekstra med mina barn. Jakob börjar skolan och det blir lyx att kunna komma hem till mamma minst en gång i veckan.

På måndag bär det av till Gotland för att fira Inger 70 år.

Nu ska jag jobba vidare. Bilder från de sista dagarna kommer när jag får tid.

Lille Willy har åkt till Nangiala

Tårarna trillar lille Willy är död. Den lille hårbollen som mamma och pappa skaffade till min lillebror Johan när han bodde hemma. När jag var liten hade vi en pudel som hette Prince. Jag tyckte att det var så otroligt sorgligt när vi var tvungna att åka till veterinären med honom. Jag bestämde mig för att jag inte ville ha fler djur för avskjed är det värsta jag vet.
Så kom lille busige Willy som alltid gjort lite som han ville. Man kan inte låta bli att bli glad i sådan underbar lite varelse. Jag kan tänka mig att det är tomt hemma på Videgränd. Ha hund är en livsstil. Vem ska mamma och pappa gå ut med nu då?

Saga och Jakob sa att de kunde gå ut med Shila morbror Lucas hund. Det är ju sant de blir nog inte hundlösa med det första.

Så gör vi barn. Vi sänder hundar och barn på kollo hos mormor och morfar. Barna och jag är överrens. Willy är med farfar(pers pappa) i himlen och det ser ut som i bröderna lejonhjärta.

Massa kramar till mamma och pappa från oss i Oslo, försökte ringa men det var bara upptaget hela kvällen.

Nu ska barnen och jag ha en heldag tillsammans och leta utemöbler. Imorgon är det Sveriges nationaldag och det måste firas. Har fått alltför många "gliringar" av norrmän angående vårat fjuttiga firande. Nu ska vi göra som norrmännen på 17 maj. Äta slappa och umgås. Parader får jag dock inte fixat.