Mycket har hänt sedan jag skrev på bloggen sist. Livet går i 190. Jobbar ju mer än 100% för tiden. På jobbet har jag student som kräver det där lilla extra. Hemma är det full rulle. Käre Saga i sin bedårande 2 års trots och Jakob med energi kapacitet långt över det normala( enligt trött mamma). Vi har dock haft en fantastisk tid i blogtystnad. Först så har jag varit på "jentetur" till Norefjell. Det var inte igår jag åkte slalom men tro det eller ej både svingen och benstyrkan fanns där. Nästa säsong blir det nog mer utförs åkning. Tro nu inte att jag klagar över årets säsong. Jag har haft en massa fantastiska längdåkningsturer.
Efter intensiv jobbing kom svärmor Inger och mamma Ingrid och passade på barnen i en vecka. Det för att låta Per och mig åka till Paris. Det var så fantastiskt så det inte går att beskriva. Per var några dagar på konferens men jag har bara strosat omkring på Paris gator och haft det helt fantastiskt. Pricken över iet var att frysen var full med bullar och fönsterna putsade när vi kom hem. Tusen tack mamma och Inger.
Dagens minne: Jakob säger till mig när jag ligger ute i rabatten och brottas med ogräset. Mamma jag älskar dig, vet du varför? Nej svarar jag. Du är så duktig på att finna maskar!! Det ni allihopa då var Mamma Lindas lycka gjord idag.
Så till nästa gång.....
4 kommentarer:
Hej Linda, kul att du åtminstone har tid att skriva!
Här är det annorlunda, här försöker vi hålla livet nere i 30 km/h istället. Missar ju så mycket av utsikten när det börjar gå snabbare.
Har du verkligen börjat jobba över 100% ? Kan inte säga annat än att jag beundrar dig. Du vet iaf hur man håller igång. Själv ska jag jobba på Fretex idag, så jag antar att jag också jobbar över 100%.. fast jag har ju å andra sidan inte barn.
Det verkar sundare att hålla ett lägre tempo och det är hela tiden min intention. Sedan bara bollar det på sig med en massa måsten. Vi har nyss fällt en massa träd runt husknuten, det blev en massa jobb med det. Det är mycket skall bara. Härligt att höra att du har det så bra. Ja, du jobbar visst över 100% du också.... slit inte ut dig.
Men Linda, jag trodde aldrig att jag skulle få se dig i ett par slalompjäxor!! Om jag får så vill jag gärna med på fjället nästa vinter. Men jag kommer nog aldrig, aldrig mer att åka telemark, då ryker mina korsband det är jag rätt säker på:)
Vilken härlig tid ni haft, jag fattar inte att du orkar jobba så mycket som du gör?? Du ska snacka om "Superwoman". Det är det Du som är!!
Kram snyggaste morsan
Tjena bruden, klart jag har fått överge mig till slalomen även jag. Annars hade jag bara stått och skrikit pga mjölksyra och en massa vilja att åka mera. Sådant är så irriterande. Det är full rulle, önskar att jag kunde ta det lugnare som min bror eller träna mer som dig. Allt är en frågan om prioritering det vet jag ju. Hoppas kunna jobba lite mindre igen om en stund. 80 % var helt genialt. Vi får se...
Kram till dig snyggaste cykelbruden
Legg inn en kommentar